Hur påverkas inflationen av räntan?

Den 20 december 2022 publicerade Riksbanken en artikel på temat hur penningpolitiken påverkar inflationen skriven av tre ekonomer på bankens forskningsenhet.¹. I stora drag görs slutsatsen att förändringar i penningpolitiken, som t.ex. höjda räntor, förväntas ha väldigt små effekter på inflationen om förändringarna är kortvariga. Förändringar som förväntas vara mer långvariga har dock mycket större effekt enligt deras modeller.

Dålig utväxling på kortvariga höjningar

I artikeln diskuteras hur en exogen höjning av styrräntan kan påverka inflationen och BNP i två olika makroekonomiska modeller. Med exogen menas i det här fallet en höjning av styrräntan som inte förväntas av ekonomiska aktörer på marknaden. Beräkningarna visar att en höjning av styrräntan med i snitt 1 % under 1 år för att sedan återgå skulle dämpa inflationstakten med endast ca 0,15 % medan effekten på BNP blir en minskning på närmare 0,50 % - 0,75 %. Detta kan verka tämligen deprimerande då det skulle krävas en höjning av styrräntan på hela 7 % under ett år för att få ner inflationen med 1 %.

Mer varaktiga förändringar

Författarna går vidare med att påpeka att den typen av extrapolering dock kan leda till felaktiga slutsatser. När man modellerar mer varaktiga förändringar av räntan så visar det på att effekten på inflationen blir större. När en höjning av styrräntan förväntas vara mer varaktig så stiger också de långa räntorna snabbare än om höjningen förväntas vara kortvarig. I deras exempel visar man att en höjning av styrräntan som leder till att den 5-åriga realräntan ökar med i snitt 0,28 % under första året av höjningen gör så att inflationen sjunker med 0,20 %. Om den 5-åriga realräntan i stället ökar med 0,77 % enheter under första året så går inflationen ner med 1,29 %. Den negativa effekten på BNP blir även mindre i relation till effekten på inflationen om räntehöjningen förväntas vara mer långvarig.

Författarna menar att de bedömningar som görs idag av hur penningpolitiken påverkar inflationen kan ge en orättvis bild av läget om man i de bedömningarna gör antaganden om att räntehöjningarna är kortvariga.

Sammanfattningsvis

Vi gör tolkningen att man som konsument bör förvänta sig att det krävs högre räntor under en längre tid för att få ner inflationen. Verkligheten är såklart mer komplicerad än modellerna som Riksbanken räknar med, men en återgång till 0-ränta kan vi nog glömma under överskådlig framtid. Banken kommenterar även att dessa modeller endast utgör en del av deras bedömning av penningpolitikens effekter, det finns andra parametrar som spelar in.