Här har vi samlat beskrivningar för olika termer som ofta förekommer i sammanhang när du lånar pengar för att köpa ett boende.
Att amortera innebär att du betalar av hela eller en del av det belopp som du har lånat. I Sverige har vi regler för hur mycket du är skyldig att amortera i förhållande till din belåningsgrad och hur stor inkomst ditt hushåll har. Mer om dessa regler kan du läsa om hos Finansinspektionen.
Kort sammanfattat så behöver du amortera:
Belåningsgrad avser storleken på ditt lån jämfört med värdet på bostaden. Om du köper ett boende för 2 000 000 och har ett lån på 1 500 000 så har du en belåningsgrad på 75%.
1 500 000 / 2 000 000 = 0.75.
Bindningstid är den tidsperiod under vilken räntan på ett lån är fast. Under bindningstiden kan varken låntagaren eller långivaren ändra räntan. Bindningstider varierar ofta från 3 månader upp till 10 år eller mer. Kortare bindningstider innebär oftast lägre räntor, men medför större risk vid ränteändringar, medan längre bindningstider ger högre räntor men mer stabilitet och förutsägbarhet.
När du lånar pengar till ett boende så får bolånet utgöra som mest 85 % av bostadens värde. De 15 % som återstår behöver du betala i kontantinsats. Vanligt är att man sparar ihop till kontantinsatsen när man köper ny bostad, eller använder kaptial från försäljning av en tidigare bostad. Vissa banker erbjuder även så kallade kontantinsatslån som möjliggör att du i vissa fall kan låna upp ytterligare 10 %, men då till en högre ränta och kortare avbetalningstid. Du kan räkna ut hur stor kontantinsats du behöver lägga till ditt bolån i vår bolånekalkylator.
Inlåningsränta är den ränta som en bank eller annan finansiell institution betalar sina kunder för att ha pengar insatta på ett konto, som exempelvis sparkonto eller kapitalförsäkring. Inlåningsräntan kan vara fast eller rörlig och varierar beroende på marknadsförhållanden och den specifika bankens policy. Inlåningsränta kan fungera som en incitament för kunder att spara pengar och hjälpa bankerna att finansiera sin utlåning.
Kreditvärdighet är en bedömning av en persons eller företags förmåga att betala tillbaka lånade pengar. Kreditvärdigheten baseras på flera faktorer, som exempelvis inkomst, skulder, betalningshistorik och kreditutnyttjande. Banker och andra långivare använder kreditvärdigheten för att bedöma risken för att låna ut pengar och för att bestämma räntan på lånet. En hög kreditvärdighet indikerar att låntagaren är mindre riskfylld och kan därför få lägre räntor, medan en låg kreditvärdighet innebär en högre risk och därför högre räntor. Kreditvärdigheten kan förbättras genom att betala räkningar i tid, minska skulder och undvika att ta onödiga krediter.
Listräntor är de räntor som banker annonserar ut till marknaden. De är indikativa, och vanligast är att du faktiskt får en lägre ränta på ditt lån än listräntan. Hur mycket lägre ränta du får jämfört med listräntan kallas för din ränterabatt.
Pantbrev är ett dokument som används för att säkerställa en långivares säkerhet vid utlåning mot fast egendom, som exempelvis en bostad. Pantbrevet representerar långivarens rätt till att få tillbaka sina pengar om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet. Pantbrevet registreras hos Lantmäteriet och är kopplat till den specifika fastigheten. Långivaren har rätt att sälja pantbrevet eller använda det för att kräva utmätning av fastigheten vid betalningssvårigheter.
I Sverige så får du göra avdrag på skatten för de ränteutgifter som du har haft under året. Du kan läsa mer och använda vår kalkylator för att ta reda hur stort avdrag du får göra för dina räntekostnader. Banken som du lånar pengar av skickar vanligtvis in kontrolluppgifter till Skatteverket vilket du sedan ser som en förifylld uppgift på din deklaration. Det är endast de lån som du själv har betalningsansvar för som du får göra avdrag för. Läs mer på Skatteverkets hemsida.
När du ansöker om ett lån från en bank är det inte ovanligt att du erbjuds en ränta som är lägre än bankens listränta. Hur stor ränterabatt du får beror på flera olika parametrar, som t.ex. din belåningsgrad, hur mycket övrigt engagemang du har hos banken (sparande, försäkringar, pension) samt hur bra du är på att förhandla.
Ränterabatten uttrycks vanligen i punkter vilket egentligen bara är ett annat namn på hundradelar av en procent. 100 punkter = 1%. Om du har ett lån med 3 månaders bindingstid med 50 punkters rabatt så innebär det alltså att din ränta är listräntan - 0,5%.
Ränterabatten är oftast tidsbegränsad till 12 månader och du kan komma att behöva förhandla om din ränterabatt. Räkna inte med att din bank kommer att påminna dig om detta!
Sedan 2015 så har vi Sverige haft regler som tvingar bankerna att varje månad redovisa sina snitträntor. Snitträntan är som namnet antyder den genomsnittliga räntan som bankens kunder faktiskt har och de redovisas per bindningstid. Det här är väldigt bra för oss konsumenter då det ökar transparensen på marknaden och det ger oss ett verktyg att jämföra olika banker med varandra eller jämföra ett erbjudande du får från en bank med deras snitt.
Det finns dock andra parametrar man bör ta i beaktelse när man jämför rapporterade snitträntor från bankerna. En del banker har i snitt högre belåningsgrad på lånen de ger ut till kunder och därmed högre riskprofil än andra. Det kan leda till ökade associerade kostnader och därmed kan en högre snittränta ibland vara motiverat. Det är ingen perfekt måttstock, men snitträntan är ändå ett användbart verktyg.
Sveriges Riksbank har uppdraget att se till att värdet av vår valuta bevaras över tid samtidigt som de ska verka för allmänna politiska ekonomiska mål. Styrräntan är Riksbankens huvudsakliga verktyg för att kunna påverka inflationen. Det är den räntan som styr vilka räntor som gäller för kommersiella banker som placerar pengar i eller lånar pengar av Riksbanken.
En låg styrränta innebär att det blir billigare att låna pengar vilket gör att den ekonomiska aktiviteten på marknaden ökar, och därmed ökar också inflationen. En hög styrränta får därmed motsatt effekt - det blir dyrare att låna pengar (och betala ränta på befintliga lån) vilket gör att människor och företag har mindre möjlighet att konsumera, vilket driver inflationen nedåt.
Swestr (eller Swedish Krona Short Term Rate) är en referensränta som administreras och publiceras av Sveriges Riksbank sedan 2021. Den beräknas på deltagande bankers inlåningstransaktioner som löper från affärsdagen till nästa bankdag, det vill säga den kortaste möjliga löptiden. Du kan läsa mer om Swestr på Riksbankens hemsida.
Referensräntor används som ett gemensamt riktmärke när marknaden ska prissätta finansiella kontrakt, t.ex. när bankerna lånar ut pengar till varandra eller till olika företag. En annan traditionellt sett kanske mer välkänd referensränta är Stibor-räntan. Riksbanken har uppmanat marknadsaktörer att sluta använda Stibor och ersätta dess användningsområde med Swestr under en mångårig övergångsperiod.
Riksbanken tillhandahåller Swestr-data gratis genom bankens API-portal vilket är den datakälla som Ränteläget.se bevakar dagligen1. Tillgång till Stibor-data är mer restriktivt och kräver i många fall en kommersiell licens från SFBF som administrerar referensräntan.
1 Varken Riksbanken eller Ränteläget.se ansvarar för eventuella felaktigheter i publiceringen.